Vi har precis kommit hem efter dagens andra gudstjänst. Det blev så i dag för det erbjöds två bra gudstjänster i vår närhet som vi ville ta del av.
Det började kl. 11 med friluftsgudstjänst vid Kumla kyrka. Som tur var finns en jättestor ek därmed var som gav oss skugga.
Speciellt tar jag i dag med mig bibeltexten från Jeremia.
Så sade Herren: Gå bort till judakungens palats och tala där dessa ord:
Jeremia kapitel 22, vers 1-4
Hör Herrens ord, du Judas konung, som sitter på Davids tron, du och ditt hov och ditt folk, de som går in genom dessa portar.
Så säger Herren: Handla rättvist och rättfärdigt och rädda den utplundrade ur förtryckarens våld. Kränk inte invandraren, den faderlöse och änkan, bruka inte våld mot dem. Låt inte oskyldigt blod flyta på denna plats!
Om ni rättar er efter denna befallning skall kungar som sitter på Davids tron och som har hästar och vagnar färdas genom portarna till detta palats, följda av sitt hov och sitt folk.
Det kan vi nog alla ta med oss i valrörelsen.
Sen kl. 14 var det skapelsegudstjänst vid Fläckebo kyrka i grannförsamlingen. Vi hr varit med på samma gudstjänst för några år sedan och då var det alla möjlig djur med. Denna gång bara hundar, inklusive vår Blondie förstås.
Prästen ställde den retoriska från om man får ta hunden med sig in i himlen. Han menade att det förstås förutsätter att vi kommer in i himlen. Och han läste från första mosebok.
”Gud sade: »Jorden skall frambringa olika arter av levande varelser: boskap, kräldjur och vilda djur av olika arter.« Och det blev så. Gud gjorde de olika arterna av vilda djur, boskap och markens kräldjur. Och Gud såg att det var gott. Gud sade: »Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.«”
Första Moseboken 1:24-26
Alltså blev det mycket kyrka i dag, med två fina gudstjänster. Jag vet faktiskt inte om vi har någon skapelsegudstjänst på samma sätt i vårt pastorat, men det tänker jag ta med mig, för det tycker jag vi borde ha, åtminstone en gång per år.