I dag avslutades årets Styrning och ledning, denna gång i Köping. Det var min andra Styrning och ledning, återigen tillsammans med kyrkoherde Per Alkstål. Västerås stift samlar samtliga kyrkoherdar och kyrkorådets ordförande för samtal, erfarenhetsutbyte och utbildning,
Stiftsprost Peter Åström inledde på fredagen med att prata om Syftesparagrafen i Kyrkoordningen. I Kyrkoordningens Andra avdelning: Församlingarna står det:
Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling. Denna är den primära enheten inom kyrkan. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas.
https://www.svenskakyrkan.se/kyrkoordningen
Beteenden och förändring
Psykologen Helena Borg höll i ett antal pass för oss, bland annat ett om beteenden: varför vi beter oss som vi gör i olika situationer, hur vi kan bemöta beteenden osv. Hon pratade också om förändring i organisationer, hur man kan driva förändringsarbete osv. Helena presenterade ”förändringens fem fallgropar”, vilka kan te sig som ganska självklara, men nog är svåra att se och undvika i vardagen. Mycket tänkvärt där som jag tar med mig.
Malungs församling
Jörgen Norén, kyrkorådets ordförande i Malungs församling, berättade om det förändringsarbete de går igenom nu, med att få en budget i balans, titta på fastighetsbestånd, vad kan de tjäna pengar på osv. Inspirerande och jag tar med mig tankar inför kommande budgetarbete framför allt.
Västanfors-Västervåla församling
Henrik Rydberg, kyrkoherde i Västanfors-Västervåla församling, delade med sig av deras erfarenheter av det vi kan kalla livsresan, alltså hur har vi kontakt med människor från vaggan till graven. Med andra ord, hur kan vi bygga verksamhet som lockar människor hela livet, så de inte säger ”vad f-n får jag för pengarna”. De har nu 50 procent kyrkotillhörighet. Henrik menar, helt rätt, att vi ska givetvis söka döpa så många som möjligt och därmed göra människor till medlemmar. Men vi måste också titta på vad vi har för relation till människor som inte bygger på medlemskapet. Han menar att vi ska se människor som kunder (känns det igen?) och hur vi kan ha en relation med dem hela livet, och därmed också kunna ta betalt för tjänster som vi erbjuder. Jag förstår vad han är ute efter, men inte säker jag håller med. Hur mycket vinstdrivande företag ska Svenska kyrkan bli innan det är svårt att hävda att vi är kyrka? Eller spelar det ens någon roll?
Sala-Norrby-Möklinta pastorat
Kyrkorådets ordförande i Sala-Norrby-Möklinta Glenn Andersson och kyrkoherde Herman Hallonsten berättade om deras ”försök till reformation”. Herman började med att säga att när han anställdes 2019 pekade redan siffrorna åt fel håll så det blev en del av hans uppdrag från dag ett att arbeta med att vända det. Har vi en kris, frågade Herman. Ja, svarade han. De fyra stora sakerna som i huvudsak som driver på krisen: medlemsantalet sjunker, ekonomin blir sämre, gudstjänstbesökarna blir färre, och positionen i samhället blir svagare. Men svaret på om det är en kris kan också vara nej. Krisen ger möjlighet till utveckling och förändring. Och kyrkor har alltid befunnit sig i kris, så egentligen inget nytt, även om utmaningarna är annorlunda i dag. De första projekten de satsar på är: ekologisk ordning och självhushållning, öppen förskola, och projektering förskola.
De använder Lokalförsörjningsplanen som motor i förändringsarbetet. Bokslut 2022 pekar på en liten vinst på 400 000 kr för de nya verksamheterna, vilket har gett blodad tand så nu satsar de vidare. Vad gör de då i år? Exempel som Herman gav: ekumenisk samverkan och projektering kring maträttvisa och livsmedelssäkerhet; utvecklar arbete med arbetsträning ioch arbetsintegration i samverkan; startar i samverkan familjestöd (barn och unga samt föräldrar); samtal med Sala kommun om samverkan kring Fontänhusförening för psykisk hälsa; och catering har startat. Hur gör man det då? Några saker Herman pekade ut: samverkan (framför allt med kommunen); utgå från grundläggande uppgiften; förändring genom gemensam förståelse; utgå från teologisk fokus; och tradition och förnyelse.
De arbetar också med social franchising och har börjat med förskola, matbank, behandlingshem, sociala företag, Skapa plats, Mary, Doula, Yallatrappa mm. De konstaterar att metodmedvetenheten behöver öka och att det måste finnas en vilja att förändra tillsammans. Frågan om vinst eller inte är viktig att hantera (och vad sker med eventuell vinst), liksom hur samarbetet ska se ut med samarbetet med näringslivet (som är helt nödvändigt). Och man ska hela tiden återvända till den grundläggande uppgiften. Herman avslutade med:
Om man vill bevara något måste man förändra det.
Bertold Brecht
Det var inspirerande att höra vad de jobbar med i Sala-Norrby-Möklinta och det finns säkert goda idéer där som vi kan ta till oss. Sen är förutsättningarna helt annorlunda, inte minst genom att de är mycket större än vi är.
Avslutning
Vi avslutade lördagen och därmed årets Styrning och ledning med att reflektera över dagarna och frågor som vad är det vi tar med oss, något vi vill veta mer av osv. Och givetvis tar jag med mig många saker och kommer säkert återkomma vid senare tillfälle.
Men en sak jag saknade helt var något prat om digitala aktiviteter. Vad jag vet har det inte nämnts alls, varken i gruppdiskussioner eller av de som talade/presenterade. Och kyrkan har nyligen infört en helt ny digital arbetsplats för anställda (i grunden Office 365) och hur den används (och skulle kunna användas) vore ett bra ämne för framtida samlingar. Tillför då det vi kan göra med sociala medier, webb, Zoom, och liknande, så har vi något bra, tror jag.
Det är allvarligt, tycker jag, avsaknaden av digitalt, men ett ämne för en annan dag, för nu är Styrning och ledning över för i år.
Nu ska jag ta en lugn kväll.